torsdag 29 januari 2009

En liten kärleksförklaring

En dikt ja skrev till min man häromdagen..men jag satt och kom fram till att..alla ord för att beskriva sina känslor och tankar..finns inte. Valde att lägga till dikten i våran bröllopsfilm,men han vet inget ännu.. ..pussss

tisdag 27 januari 2009

Så fint på ytan men...

Tittade på baywatch igår natt, gud vad jag älskade den serien när jag var liten. Jag är en sån person som älskar havet. Jag älskar att se det i solnedgång, tycker det är så fint och sen vågorna mot stranden...vilken syn. Ni som känner mig, vet att fast jag älskar det VÄGRAR jag bada i det. Varför?Jag brukar föreställa mig att det är massa med småfiskar i vattnet som vill äta på mina fötter hahaha, jag tycker det är obehagligt, att inte kunna se vad mina fötter rör vid. På vår smekmånad i Thailand var vi bara på stranden de två första dagarna och hade jag fått bestämma hade vi inte ens varit då. Min man älskar stranden så för hans skull. Andra dagen på stranden,som även blev våran sista dag där såg jag något som definitivt inte skulle få mig o gå i vattnet där,inte ens röra det med tårna. Sitter i min solstol och blickar ut över vattnet och Ninos ligger brevid mig och solar,helt plötsligt ser jag en man inte mer än 20 meter ut, stå och vifta med armarna. Alltså inte tänker man, han håller på att drunkna,utan jag tänkte, han vinkar till någon han känner på stranden. Jag tittar,men jag ser att de står ingen där och vinkar till honom utan jag ser hur folk springer i vattnet och hur de blåser i visselpipor,för att de andra som jobbar på stranden ska höra dem och komma till undsättning. Fast det var så varmt den dagen,kännde jag att kroppen frös till is. Jag ser hela räddningspådraget och jag ser hur de får tag i mannen men sedan tappar de greppet om han och han försvinner under vattnet. Ninos sitter brevid mig och ställer sig upp och säger att han ska in i vattnet och hjälpa till, men rädd för havet som jag är,lyckades jag övertala han att stanna. De får upp mannen och lägger han på stranden och de försökte med återupplivningsförsök men det funkade inte. I över 45 minuter höll de på,men till ingen hjälp. Visade sig att det var en ryss och han var 54 år och det var strömmarna under havet som hade tagit tag i honom,mannen hade ingen chans. Havet,så fint på ytan men under ytan döljer sig ett helvete...

lördag 24 januari 2009

Mina små älsklingar

Mina små älsklingar..vad vore livet utan er...Brorsans barn,mitt liv,mitt allt. Hanna fyller nu i dagarna 3 år och Filip fyller 1 år i maj. Hanna är mitt gudbarn och Filip min mans...Helt sjukt att man kan tycka om syskonbarn så mycket...helt sjukt..Om man avgudar de här små trollen,hur blir det när man får egna???Dessa två dikter är de jag tillägna dem och läste upp på deras dop..om ord ens kunde beskriva det man känner för dem...om det fanns de rätta orden..aaah...fan va ja saknar dem...ska dra o sova nu..klockan e fem på morgonen...pussss på er...

torsdag 22 januari 2009

Skäms inte folk?

Igår när jag skulle gå på bio, såg jag något som jag sett flera gånger och som gjort mig lika irriterad varje gång. Såg en gravid kvinna med en cigarett i handen. Jag hade en sån stor lust att gå fram till henne ta cigaretten från hennes hand slänga den på backen o ge henne en fet lavett(har hon tur får hon ett märke på kinden efter min hand,så hon blir påmind) så hon vaknar till liv. Seriöst,vad tänker vissa människor med??Har de någon vett i huvudet?Jag menar om du röker under graviditeten, får barnet många skadliga ämnen i sig via moderkakan och navelsträngen...Det är farligare för fostret än för mamman och de giftiga ämnena stannar längre hos fostret. E man en sån stor egoist egentligen?Seriöst. Kolla på den här bilden här ovan..det är ju Britney Spears och hon ska typ vara en förbild för många??Ja jättebra förebild ser jag det som patetiska människa..som det står i texten runtomkring henne på bilden "Now that you´re pregnant you´re not just eating for two...you breathing for two" Ibland brukar jag kolla på programmet unga mödrar som brukar sändas på kanal 5. Man följer då unga tjejer som blivit eller ska bli mammor i ung ålder. När jag kollat på det programmet kan jag bli ganska arg efteråt också. De kan sitta i köksbordet med sina vänner och barnet sitter i sin barnstol där, jättegulligt och blir matat av mamman och samtidigt som hon sitter och matar sitt barn, sitter hon och hennes vänner och röker..Är det mänskligt?Ärligt talat,skämms man inte?Ditt barn sitter inte ens en halvmeter ifrån dig och äter tillochmed..så sitter du med dina fula vänner som inte heller verka ha någon vett i huvudet och röker?Är det för jobbigt att ta sina feta arslen och gå ut på balkongen eller så???Varför jag blir så arg e för att barnen,de är så oskyldiga stackarna,de kan inte säga ifrån eller gå därifrån...
Ne det va allt for so long..puss så länge

tisdag 20 januari 2009

MILANO..

Japp Diana ska åka till Milano som ligger i Italien,för er läsare som inte vet:-). Det blir jag, Ninos, min kusin Sara och hennes man Simon. Fyfan vad spännande det ska bli. Ska se Inter-Roma matchen också,tänkte heja lite på Zlatan, har vi tur kanske han vill ta ett glas med oss efter matchen, not gonna happend. Jag har alltid velat åka till Italien och äntligen blir det av.Någon som varit där och vill rekommendera något man inte bör missa där nere?skriv ett inlägg eller två....Nee måste dra nu, ska fixa iordning mig och gå hem till Ninos anställde...Ciao och puss så länge

torsdag 15 januari 2009

JAG ÄLSKAR DIG

Visst har vi alla hört den meningen förrut?Många av oss har även sagt den flera gånger.Jag minns när man var liten och gick i låg och mellanstadiet,man kunde skriva i varje lite häfte man hade :Jag älskar ....(vem det nu var) haha shit,man var kär i allt som hade två ben då. Men då visste man inte bättre,man trodde man älskade men ju äldre man blev desto mer insåg man att man inte hade en blekaste om vad de orden verkligen innebar. Jag har förbrukat det ordet så många gånger och jag har nog inte menat det 80 procent av alla gånger jag sagt det....inte förren ja insåg innebörden. Att säga att man ÄLSKAR någon är så starkt. För mig är det att inte vilja leva utan personen,att inte kunna sluta tänka på han,att hela tiden hoppas han mår bra att känna fjärilar i magen då man är med han...och man saknar han..att man kan bli nervös i hans närvaro,att man blir ledsen då man tjaffsar..och det viktigaste att man känner sig trygg med han..det är kärlek mina vänner... iaf så som jag ser det pussssss

onsdag 14 januari 2009

Vissa ord och handlingar sårar mer än slag

Yapp så ser jag det och nu kan man tro att jag blir mentalt misshandlad men man har sett mycket och man har hört. När ni säger något till någon,tänk efter en gång,två gånger och tre gånger innan ni säger vissa saker,tänk på vilka konsekvenser det kan få. Ord kan såra så mycket mer än slag. Slår någon dig,gör det ont för stunden du kan tillochmed kanske vända andra kinden till,men om någon sårar dig med ord,kan det ta lång tid att läka,det kan göra så ont. Jag vet faktiskt,jag har sårat med ord och blivit sårad med dem också och det gör ont. tänk på dig ..Puss Diana

tisdag 13 januari 2009

True love never ends

Det är min teori, att äkta kärlek aldrig dör ut. Jag personligen tror inte på det där, bli ihop, göra slut, bli ihop och göra slut. När jag började dejta min man för över fyra år sedan, sa han till mig: Diana, om det någonsin skulle ta slut mellan oss,försök inte ens bli tillsammans med mig igen.Varför?undrade jag och han sa: Om det är meningen att det ska vara vi föralltid så tar vi oss igenom ALLT tillsammans,annars är det inte meningen att det ska vara vi,våran kärlek är då inte tillräckligt stark och varför då slösa tid på något som ändå inte kommer vara? Jag lovar er, jag har kommit igenom alla kärlekens tester känns det som och vi tog oss förbi allt,vi klarade alla test och med de här testen,blev kärleken självklart starkare och den växte större. Slösa inte eran tid på ett förhållande då ni går och tvekar hela tiden, för då är ni inte så lyckliga och det är inte rättvist mot varken dig eller den andra i förhållandet. Gör slut,kom över det,ta nya tag och öppna dig för kärleken igen såsmåningom.DU ÄR VÄRD DET. Lägg alla ex bakom er,titta aldrig tillbaka,titta framåt, klättra uppåt. Tittar du bakåt med ett öga, kan du lika gärna titta med båda två. När ni väl hittar den ni tror kan vara den rätte så kämpa, kämpa med blod svett och tårar. Låt det göra ont,kärleken ska göra ont. Finns det tårar,då är det äkta och då är man rädd för att förlora personen,finns det blod med, då vet man att man kan dö för personen och svett,då har man kämpat.Då kanske det är den äkta och är det den äkta, så slutar det aldrig upphöra. true love never ends Jag har gått igenom allt det där och det är värt varje känsla,varje tår varje svett och bloddroppe. Kämpa för varandra,sänk er, va inte envisa(åsnor är envisa,vi är människor)och var ärliga mot varandra,ärlighet är A och O. puss Diana

måndag 12 januari 2009

Att skriva ner sina känslor

dikten till min kusin

Jag är en mycket känslig person och de som känner mig vet det. Jag kan gråta hur lätt som helst och ibland känns som det för ingenting,men tårarna de rinner. Jag personligen älskar känsliga personer, jag tycker det är något vackert..
För många år sedan,när jag var betydligt yngre så hade jag inte så lätt att prata om mina känslor,utan jag stängde in dem och höll det inom mig, tills den dagen 27 april 1998 då min kusin dog i en bilolycka, det var då, i det sambandet jag skrev min första dikt. Tyckte det känndes så skönt att bara skriva ner lite,fast den inte blev så lång men den berör mig än idag 11 år senare när jag läser den.
Min kusin Verde(blomma på svenska), hon som dikten är tillägnad, dog i en bilolycka, det var hon hennes far(min farbror) och hennes bror. Hennes far körde och somnade bakom ratten. Alla tre skadades allvarligt och de kördes till tre olika sjukhus, min kusin Verde hämtades i helikopter. I över åtta timmar kämpade läkarna med att försöka hålla kvar hennes hos oss,men gud hade andra planer för henne. Samtidigt som hon dödsförklarades kämpade hennes far för sitt liv på ett annat sjukhus och hela tiden frågade han efter sina barn och då hade hans läkare fått dödsbeskedes om dottern men de anhöriga bad läkaren att inget säga till han, det skulle försvåra läkningsprocessen för min farbror om värre,så skulle vi förlorat han också,han kanske hade gett upp och slutat kämpa. Så de avvaktade....
Hela den här tradegin fick mig att se livet så mycket klarare och inse att livet kan tas ifrån en,på ett ögonblick bara. Det var någonstans där jag slutade hålla inne med vissa saker och som sagt jag började skriva. Jag behövde inte prata om det, räckte med att jag med penna skriv ner allt, på så vis fick man ur sig så mycket känslor. Skulle jag dö imorgon så finns lite av mina känslor på papper, kan va skönt för ens anhöriga
Under årens lopp har jag skrivit en del dikter och 50 procent av dem är sorgsna dikter,för det är mina känslor,när jag mått dåligt. På något sätt så blottar man sig i en dikt men det känns skönt att lätta på trycket också.
Ni som mår dåligt men inte kan prata om det, jag ber er prova att skriva ner allt bara, era känslor,tankar eller funderingar, tro mig det känns så mycket skönare och lättare i både själ och hjärta.
Mer dikter kommer komma i min blogg med tiden. Må väl ta hand om varandra
puss Diana

söndag 11 januari 2009

Lär känna Diana lite till

This is my family...min underbara familj..från mitt bröllop den 20 sep-08 bifogar mer bilder ngn annan gång Som ni ser på mitt efternamn är jag inte svensk, eller det ser ni på utseendet också förmodar jag. Jag är syrian, men jag är född och uppvuxen här i Sverige. Vi syrianer är ett folk med rötter i det forna Mesopotamien. Vi är ättlingar till de gamla araméerna som främst utmärkte sig inom handeln samt genom språket, arameiskan. Arameiskan vid tiden för ca 2000-3000 år sedan var som engelskan idag. Syrianerna antog kristendomen för ca 2000 år sedan och räknas som dem första kristna. Vi tillhör olika kyrkor men majoriteten är medlemmar i den syrisk ortodoxa kyrkan. Idag lever vi i diasporan (utanför vårt hemland) pga olika orsaker, där folkmord och speciellt Seyfo under första världskriget, har varit en stor bidragande orsak till massflykten. Idag har vi alltså inget land. Så vi tänkte ta över Sverige lite sakta men säkert. Vi syrianer kallar oss även för assyrer, vi e lite uppdelade men för er läsare som tror att det är ngn skillnad på dessa grupper, så är det inte det..det är samma sak men i olika beteckningar. Så varsågoda till en historielektion i världsklass :-)

http://kurdishflower.blogspot.com/ in här och läs hur en läsare till hennes blogg som inte ens känner henne skickat henne en telefon på hennes födelsedag...är inte det sjukt gulligt??jag fyller den 16 december så ni vet haha..Gulay..gumman va bara tvungen att länka haha.. ska försöka ta mig en fight med min kudde klockan är trots allt tre nu..pusss hörs imorgon

lördag 10 januari 2009

Lär känna Diana

Lär känna mig Namn: Diana Johanna Barsom Ålder: 26 år Fyller: 16 december såg jag världen Bor: Linköping Familj: Maken Ninos, pappa Abdo, mamma Suheyla, lillasyster Madelene, storebror Barsom, hans sambo Jenny och deras barn,mina älsklingar Hanna och Filip Yrke: Arbetslös Intressen: Smink, fika, baka och laga mat, träna och umgås med nära och kära, gå på bio och skriva av mig i något som jag själv kallar dikter, sen vad andra ser det som vet jag inte och min brorsbarn Hanna och Filip. Rädd för: Småkryp, ormar, döden och höjder Ser upp till: Min familj, Människor som sätter upp mål och sen når dem Favoritmusik: Allt som spelas på min telefon, dvs engelsk, syriansk, turkisk musik Bästa låt genom tiderna: Bryan adams-everything i do i do it for you Följer på tv: CSI ett måste, Prison break, Desperate housewifes och Las Vegas Bästa film genom tiderna: Finns många, Greven av monte cristo och Armageddon är några av dem Bra blogg: www.blondinbella.se Detta var ju lite om mig, nu vet ni lite, ni kommer lära känna mig mer i mitt skrivande och är det frågor,så är jag här för att besvara dem..puss Diana